Forskning från bl.a. Karolinska institutet och Oxford University visar att det finns en koppling mellan tarm-hjärnaxeln och ADHD. Det finns resultat som tyder på att obalanser i tarmens mikrobiota kan påverka hjärnans funktion och bidra till symtom som är förknippade med ADHD. Studier har också visat att förändringar i tarm-hjärnaxeln, inklusive inflammation i tarmen och förändringar i tarmens permeabilitet (läckande tarm), kan vara relaterade till ADHD. Personer med ADHD, både vuxna och barn, har ofta en annorlunda mikrobiell profil jämfört med de som inte har ADHD. Denna obalans, som kallas dysbios, kan påverka produktionen av signalsubstanser, regleringen av immunsystemet och hjärnfunktionen som helhet. En viktig signalsubstans som påverkas av tarmbakterierna är dopamin, som är avgörande för uppmärksamhet och beteendereglering. Även om det finns många faktorer som påverkar dopamin, kan dysbios leda till minskad produktion av dopamin, vilket potentiellt kan förvärra ADHD-symtom. I en hälsosam tarmmikrobiota producerar bakterierna kortkedjiga fettsyror (SCFAs), som är viktiga för hjärnhälsa och funktion. SCFAs spelar en roll för att upprätthålla blod-hjärnbarriären, vilket hjälper till att skydda hjärnan från skadliga ämnen. När det finns dysbios i tarmen kan produktionen av SCFAs störas, vilket kan påverka blod-hjärnbarriären och hjärnfunktionen. Kronisk inflammation är en annan viktig faktor i sambandet mellan tarm-hjärna och ADHD. Dysbios kan utlösa en immunreaktion som frisätter pro-inflammatoriska ämnen som kallas cytokiner. Dessa cytokiner kan passera blod-hjärnbarriären och orsaka neuroinflammation, vilket är inflammation i hjärnan. Hos personer med ADHD kan förhöjd neuroinflammation göra det svårare att hantera symtom som bristande uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet.